Tillbaka till de allra första sommarhusen: Historien bakom de gamla fiskelägena längs Nordsjällands kust

Genom tiderna har Nordsjälland varit hem för fiskare, konstnärskolonier och Danmarks allra första sommarstugeområde. Vi berättar historien om nordkustens fiskelägen, som i över 150 år har utgjort ramen för det danska sommarstugelivet och fortfarande idag drar oss till sig.

Det blev startskottet för den speciella danska sommarstugekulturen när staten 1886 sålde ett litet plantageområde i Nordsjälland. Det dröjde inte länge förrän det bättre borgerskapet hade trollat fram det allra första sommarstugeområdet i Danmark vid fiskeläget Hornbæk. Danskarna flockades kring sommarstugeområdet, och weekendhus sköt upp vid sandstränderna längs kusten, som vi idag känner som ”Den Danske Riviera” – en liten dansk kopia av Amalfikusten.

Sommarstugeområdena växte särskilt under 60- och 70-talen, och ingenstans i världen fyller sommarstugekulturen idag så mycket som i Danmark. Landet över finns det mer än 200 000 sommarstugor, och man uppskattar att mer än hälften av danskarna har anknytning till minst en sommarstuga. Vi berättar här historien om Nordsjällands kuststäder, där förkärleken för sommarstugelivet föddes. Och vi guidar till ett par helt speciella Landfolk-sommarstugor, som låter er resa tillbaka till badorternas början.

Det allra första sommarstugeområdet i Hornbæk

När de första sommarvillorna sköt upp vid stranden väster om Hornbæk, bodde det bara 600 invånare i den lilla fiskebyn. Det söta sommarstugelivet var inte fiskarna förunnat, men välbärgade Köpenhamnsfamiljer flyttade in i de stora villorna för att njuta av livet, havsbad och promenader längs kusten vid solnedgången.

Hornbæk blev inte bara hem för det första sommarstugeområdet, utan anses också ha bildat föregångaren till den konstnärskoloni som senare blev känd som Skagenmålarna. På 1870-talet flyttade konstnärer som Carl Locher, Holger Drachmann och P.S. Krøyer till staden, dragna av det barska fiskelivet och det speciella ljuset över kusten – som fick konstnärerna att döpa nordkusten till ”Den gyllene kusten”.

Ternehuset inte långt från Hornbæk är en speciell liten tidsficka. Det är som att kliva rakt in i barndomsminnena i Sophies svarta trähus med de vitrutiga fönstren. Sommarhuset är byggt på 60-talet och är varsamt renoverat.

Den levande fiskebyn Gilleleje

Gilleleje hyser drygt 7000 invånare och enligt uppgift dubbelt så många sommarstugor. Idag finns det nog fler turister än fiskare, men historiskt sett är Gilleleje känt som en levande fiskeby. De smala gränderna i Gillelejes gamla stadsdel är ett fönster till det förflutna fiskeläget med sina autentiska små fiskarhus och Den Grønne Bænk på Havnevej, där fiskarna möttes för att prata om sjöfarten och auktionspriserna.

Få också en fläkt av historiens vingslag när veterantåget kommer ångande in på Gilleleje Station. Sist men inte minst är Gilleleje känt för den stora räddningsaktionen 1943, då judar seglades i säkerhet till Sverige över Öresund i nattens mörker. Besök Skibshallerne, som både berättar historien om fiskelivet och flykten 1943.

Rasmus’ Gottebo strax utanför Gilleleje låter er resa tillbaka i tiden. Sommarhuset är byggt 1956, och designikoner från 60-talet skickar er på retrovågor tillbaka till 50- och 60-talen. Njut av den idylliska trädgården med höga träd och rododendronbuskar och det nybyggda annexet med bastu.

Fiskeläge och istidsarv i Rågeleje

Liksom de andra badorterna på nordkusten har Rågeleje sin bakgrund i fisket. Men i takt med att fisket genom tiderna effektiviserades, fick fiskarna flytta sina tältpinnar och flytta till Gilleleje, och sommargästerna tog över staden. Rågeleje hade enligt uppgift sin storhetstid som turiststad på 1960-talet, då bland annat en bredare väg anlades och restaurang Søstjernen öppnade. Ni kan fortfarande besöka restaurangen, som serverar läcker mat i historiska ramar.

Tar ni er lite utanför Rågeleje finns det flera historiska landskap att hitta. Söder om Rågeleje ligger Maglehøjene, den vackra klungan av gravhögar från bronsåldern. Lite mer sydväst om staden kommer ni ännu längre tillbaka i tiden med naturpärlan Heatherhill, vars kullar och dalar är ett levande minne från den senaste istiden. Heatherhill fick namn efter den engelska välbärgade familjen Vincent, som hade sin sommarresidens i ljungbackarna. Under andra världskriget ockuperades och vandaliserades villan av tyskarna, och idag är husets böjda stentrappa det enda levande minnet från familjens vackra Heather Hill-sommarhus.

Från sandflyktskamp till sommarstugeparadis

Innan sommargästerna, badhotellen och sommarstugegästerna på allvar flyttade in i Tisvildeleje, var badorten också ett litet fiskeläge. Sedan dess har sommarstugor och de karakteristiska färgade badhusen skjutit upp mellan fiskarhusen, och de sista fiskarna drog sig tillbaka från staden 1977. Idag är Tisvildeleje mest känt som ett sommarstugeparadis, men staden berättar också historien om århundradens kamp mot sandflykt, som hotade att ödelägga området.

Nära Tisvildeleje hittar ni byn Torup, som begravdes under ett metertjockt lager sand. På 1800-talet planterade man de träd som idag är kända som Tisvilde Hegn. Hägnet skulle skydda Tisvildeleje från att lida samma öde och omsluter idag området i en grön matta. Närmast stranden ligger Troldeskoven med sina 200 år gamla tallar, som vind och tallvecklarfjärilslarver har fått att kröka sig samman i krokiga, äventyrliga formationer.

Precis vid gränsen till Tisvilde Hegn ligger det stråtäckta Konstnärshuset, som byggdes i början av 1900-talet. Här kan ni låta er förloras i husets finurliga detaljer och målarens ursprungliga konstverk. Njut av naturen som omsluter huset, och hälsa på bävrarna när ni går kvällspromenader vid tomtens egen sjö.

Fiskeläget uppkallat efter industrimagnatens hustru

Liseleje andas badhotellstämning med sin långa vita sandstrand, lågt i tak korsvirkeshus och stockrosor. Fiskeläget grundades mitt i flygsanden av industrimannen J.F. Classen och är enligt uppgift uppkallat efter hans hustru, som kallades Lise. Då skulle de bara fyra fiskarfamiljerna i staden leverera fisk till Classen, som producerade krut och kulor i Frederiksværk. Men när det väl kom goda transportförbindelser till Liseleje, blev stranden flugpapper för sommargäster från storstaden. Och badortens popularitet har bara ökat sedan dess.