7 bra tips på energibesparande åtgärder som du kan vidta i stugan på lång sikt

Vill du hellre lyssna på artikeln? Hitta poddavsnittet på danska här.

Att ha en stuga under vintersäsongen med höga elpriser kan kännas överväldigande för många. Det blir snabbt en krisstämning i media, och ofta kan det kännas svårt att få en realistisk överblick över vad som är upp och ner och var man bäst ska satsa sina krafter för att uppnå bästa möjliga effekt när man vill spara el.

Därför har vi pratat med Line Nørmark, som är energirådgivare vid SparEnergi och Energistyrelsen i Danmark, om de bästa sätten att sänka förbrukningen av el och värme just i en stuga, och i den här artikeln ska det handla om vad du kan göra på kort sikt. Och den här artikeln ska handla om vad du kan göra på lång sikt. I den här artikeln ger hon sina bästa tips när det gäller:

• Att byta till en mer energisnål värmekälla
• Efterisolering som minskar stugans värmebehov
• Hur du undviker fallgropar när du vill optimera stugan för att minska elförbrukningen

Hos Landfolk är vår erfarenhet att gästerna vill ta ansvar när de besöker en stuga – även om driftskostnaderna ingår i priset. Faktum är att hela 95 procent av värdarna på Landfolk vill ha återkommande gäster. Därför kan du känna dig trygg när du har gäster i stugan, även om elpriserna är höga – kom bara ihåg att ställa in priserna för driftskostnader i din profil så att de speglar de olika säsongerna, så att det avsätts lite extra för energiförbrukningen under de kalla månaderna. Här kan du läsa om hur du hittar rätt priser för din stuga när det gäller driftskostnader.

Investera i en värmekälla som kräver mindre el

I Norge använder vi ofta el för att värma upp våra hem, och detsamma gäller för många stugor. Därför är värmekällan ofta ett område där vi kan spara pengar när det gäller elräkningen.

Visste du att …

Driftskostnaderna i princip alltid ingår när en gäst bokar en stuga på Landfolk?

*Vi har valt att göra så eftersom vi själva tycker att det ger mest sinnesro. Vi tror att gästupplevelsen blir bäst när man har full överblick över vad det kostar, och att värme, vatten, el och städning ingår i ett enda pris, så att gästerna inte behöver gå ut i mörkret och avläsa en mätare som det första de gör när de anländer till en helt fantastisk stuga.

Modellen bygger naturligtvis på förtroendet att våra gäster är noga med att använda el på ett ansvarsfullt sätt – och vår erfarenhet är att hela 95 % av Landfolks värdar vill ha återkommande besök från tidigare gäster. Därför har vi behållit denna modell – även i kristider. Läs mer om driftskostnader här*

1. Byt till ett vattenburet värmesystem

”Om det är en stuga som man använder ofta och gärna vill tänka långsiktigt, kan man överväga om man bör ha ett vattenburet värmesystem i stugan. I stället för värmekällor som drivs med el får man en värmekälla – det kan till exempel vara en luft-till-vatten-värmepump eller en jordvärmepump – och installerar radiatorer med vatten i. Det kan också hända att man har en stuga i närheten av fjärrvärme. Då kan man få ett mycket billigt och bra sätt att värma upp stugan på.”

2. Installera en luft-till-luft-värmepump

”För alla stugor som värms upp med el är en luft-till-luft-värmepump förmodligen det bästa sättet att spara el på. Det kan också hända att man har en stuga som inte värms upp med el, då är det en helt annan sak. Men kortfattat beror det ju på att när vi matar in 1 kilowattimme el i våra värmeelement, så får vi ut 1 kilowattimme värme. När vi matar in 1 kilowattimme el i vår värmepump får vi kanske ut 3, 4 eller 5 kilowattimme värme. Det är alltså ett 3–5 gånger billigare sätt att värma upp våra stugor på. Jag tror att många som har en luft-till-luft-värmepump märker att det går lite snabbare. Man får varm luft ut i rummet och behöver inte vänta på att kaminerna ska värmas upp. Dessutom har det en luftfuktande effekt eftersom det skapas lite rörelse i luften i stugan”, förklarar Line Nørmark.

”Anledningen till att luft-till-luft-värmepumpar är så populära – de hör till de mest sålda – är att de kostar mellan 15 000 och 20 000 kronor att installera. Och det är ju ganska billigt för ett uppvärmningssätt som dessutom snabbt betalar sig eftersom man sparar så mycket. Och det går snabbt, kanske på några timmar. Så det är en billig installation som snabbt betalar sig om man använder stugan under perioder då man behöver värme (på vintern, red.). När det gäller luft-till-vatten-värmepumpar och jordvärmeanläggningar hamnar vi över 100 000 kronor. Så det handlar om lite större investeringar.”

3. Överväg andra typer av värmepumpar i stugan

”När man har en stuga med ett vattenburet system, som vi har i många av våra helårsbostäder – det vill säga radiatorer eller golvvärme, där vatten cirkulerar – så är det kanske en luft-till-vatten-värmepump eller en jordvärmepump som är det mest lämpliga valet. Dels för att vi oftast inte har möjlighet att välja fjärrvärme i stugområdena, och därför är det alltså dessa värmepumpar som är det mest lämpliga valet. Istället för att blåsa ut varm luft i rummet värmer de upp det varma vattnet som finns i våra radiatorer och golvvärme.”

4. Tänk på detta om du överväger golvvärme

”Om man överväger golvvärme bör man tänka efter en extra gång, eftersom det går lite långsamt när det gäller att reglera temperaturen. I en stuga där man inte är hela tiden, utan gärna åker dit i fem dagar och sedan tillbaka igen, tar det längre tid för golvvärmen att nå önskad temperatur. Därför kan det hända att radiatorer är den bästa lösningen i den här typen av stugor.”

Läs också

Så här förbereder jag mina stuggäster på att vara mer medvetna om sin energiförbrukning.

Minska värmebehovet med efterisolering

”Att efterisolera stugan innebär att man ser till att det finns bra fönster och dörrar som är täta”, säger Line Nørmark. Börja med att kontrollera om du har tillräckligt med isolering om stugan har ett vindsrum, för det är ganska enkelt att lägga till mer isolering på ett vindsrum, förklarar hon. Kontrollera även tak, ytterväggar och golv:

Många stugor är kanske byggda med 100 mm isolering och tål gärna lite mer. Vi rekommenderar 300 mm i taket och 200–300 mm i ytterväggarna. Då sparar man massor, eftersom huset inte behöver värmas upp lika mycket”, säger Line Nørmark.

5. Så här förbereder du en efterisolering

”Efterisolering är något som många kan göra själva. Det handlar ju bara om att köpa isolering, skära till den och lägga in den. Vi har några bra guider om man inte är helt säker på hur man skär till isoleringen, lägger en gångbro och hur man hanterar den befintliga isoleringen. Men jag skulle ringa en hantverkare och be om en offert. Du kan gå in på Sparenergi.dk och se hur mycket du kan förvänta dig att spara, och sedan skulle jag överväga om det är en bra investering. Och om det inte finns mer än 100 mm isolering på vinden, skulle jag i alla fall se till att lägga in mer isolering”.

”Jag rekommenderar att man inte bara tänker på vad man sparar på elen, utan också på det koldioxidavtryck som de produkter och saker man använder i stugan har haft under tillverkningsfasen. Så att man förstås gör något bra för miljön samtidigt som man försöker spara på elen”, säger Line Nørmark.

Finns det några stugor där det inte skulle vara en fördel att isolera extra? ”Nej – så länge man isolerar till en nivå som är rimlig i förhållande till vad man sparar på att göra det. Det är klart att man inte behöver lägga in en halv meter isolering på vinden, för då har vi använt mycket mer material i förhållande till vad vi egentligen sparar på elen i slutändan. Därför är det en bra idé att ta del av de rekommendationer som finns när det gäller minimikrav på isolering, så att man inte överdriver”, säger Line Nørmark.

6. Var uppmärksam på fuktbalansen

”Jag tror inte att det finns några stugor som inte tål mer isolering, men det är klart att man måste vara medveten om hur man går tillväga. Om man till exempel börjar lägga in efterisolering invändigt är det verkligen viktigt att man pratar med en fackman för att få råd, för då kan man börja åtgärda vissa fuktbalanser. Så återigen: man bör alltid rådfråga om de saker man gör om man inte anlitar en fackman för jobbet”, säger hon.

”När man gör stugan tätare kan det hända att man måste anamma några nya vanor när det gäller att vädra. Det kan hända att man har haft en stuga som har ’vädrats av sig själv’, som man brukar säga, så då måste man naturligtvis tänka på att vädra två–tre gånger i fem minuter om dagen nu när man har fått en tätare stuga.”

Lyssna också på poddavsnittet om el (på danska), där vi pratar om solenergi i stugan.

Undvik fallgroparna

Finns det några fallgropar man bör vara uppmärksam på om man vill vidta energitiltag i stugan? ”Som nämnts, fukten – om man vill efterisolera ytterväggarna, ska man göra det på insidan eller utsidan? Var ska ångspärren sitta? Och där har vi några bra guider till hur man till exempel kan efterisolera sina ytterväggar. Det är alltid bäst att göra det från utsidan.

7. Hitta den bästa lösningen och rådfråga fackfolk

”Så överväg alltid om du kan genomföra det som skulle vara den bästa lösningen. Det kan hända att det är i samband med att du ändå ska byta ut stugans ytterbeklädnad som du isolerar utifrån och lägger på ny beklädnad. Detsamma gäller golvet; den dag man ska byta golv är det kanske också dags att överväga om man inte samtidigt ska lägga in mer isolering i golvet? Och om man inte har möjlighet att genomföra den bästa lösningen, bör man i alla fall sätta sig in i hur man gör det på bästa möjliga sätt, om man till exempel vill isolera utifrån. Sök råd hos en fackman.”

”Kolla också upp vilka regler som gäller, så att man säkerställer att stugan uppfyller reglerna och föreskrifterna för stugor.” Vad är det värsta man kan göra som stugägare just nu? ”Det är att inte vara medveten om sin förbrukning. Att hålla en alldeles för hög temperatur, att inte stänga stugan när man inte är där och att bara låta apparaterna stå på och dra ström i standby-läge. Men man ska också komma ihåg att säga till när det blir varmt igen, att man till exempel har en luft-till-luft-värmepump och gärna skulle vilja kyla ner stugan lite, för då kostar det verkligen mycket. Det är dyrare att kyla ner än att värma upp. Och vi ser att allt fler luft-till-luft-värmepumpar har möjlighet att kyla. Så tänk efter en extra gång innan du använder den funktionen.”