Stadsliv, barn och längtan efter naturen: Stina Bothilde om att få livets pusselbitar att passa ihop

Vill du hellre lyssna på artikeln? Den finns även som podcastavsnitt – lyssna på avsnitt 2 av ”Sommerhusliv” här.

För en tid sedan hade vi nöjet att prata med sommarhusägaren och influencern Stina Bothilde Rossen, som äger sommarhuset Huset på Emmasvej. Stina och hennes man, Thomas, köpte sin lägenhet på Frederiksberg när de väntade sitt första barn, med tanken att bo kvar i stan i ett par år eller fem, tills deras son skulle börja skolan. Men som vi alla vet går livet inte alltid helt enligt planerna.

»Nu är han nio och ska snart börja fjärde klass«, berättar Stina med ett skratt, medan hon sitter i hörnet på den vackra inbyggda bänken med ljuset strömmande in genom de höga fönstren i köket. Hennes hår är uppsatt i en låg knut, och på bordet står en fräsch bukett tulpaner i en vas. Bakom henne hänger en mässingsklocka som svajar under den bevarade stuckaturen i taket.

Hon har ärligt berättat för oss att bänken vi sitter på rymmer både porslin, dammsugare och alla möjliga andra saker som är undangömda i den gamla lägenheten i Frederiksberg – man måste utnyttja varje liten vrå man kan när man bor i lägenhet.

> Sedan steg lägenhetens värde också, och alla tänkte att man kunde tjäna en förmögenhet och flytta ut i ett hus. Men så långt hade vi helt enkelt inte kommit. Istället använde vi övervärdet till att köpa ett sommarhus.

»Sedan dess har vi fått ett barn till, som också ska börja skolan här i sommar. Så vi kom ju inte ut ur stan, och vid ett tillfälle var vi tvungna att bestämma oss för vad vi skulle göra. Alla våra vänner har lämnat oss här inne, men vi kände oss inte riktigt redo att lämna stan. För två år sedan var allt uppe i luften, även när det gällde jobben. Var ska vi jobba? Ska vi flytta efter det? Och vad känns meningsfullt? Vi ville helst stanna kvar här i stan, och då började vi istället leta efter sommarhus.”

Idén om en sommarbostad

»När vi köpte lägenheten jobbade jag i Ballerup, och där minns jag att flera av mina kollegor frågade hur vi tänkte oss att det skulle gå att få det att fungera med lägenheten, ett barn i stan och utan bil. Men jag tror aldrig att vi såg det som en begränsning. Sedan steg lägenhetens värde också, och alla trodde att man kunde tjäna en förmögenhet och flytta ut i ett hus. Men så låg vi helt enkelt inte till. Istället använde vi övervärdet till att köpa en sommarstuga. Jag kan inte komma på något som jag tycker är dåligt med att bo i stan med barn.”

Utrymmet i lägenheten, som fungerar både som samlingsplats för familjen och som hemmakontor.

Vad fick er att göra det?

»Jag tror att det handlade om hela den där funderingen kring att alla våra vänner hade flyttat ut ur stan, eftersom de ville flytta ut innan deras barn skulle börja skolan. Men vi har fått barn tidigare än nästan alla våra vänner, så våra hade redan börjat skolan. Vi var ju inte riktigt lika rörliga, så vår son skulle i alla fall byta skola. Och det skulle han nog kunna klara av, om det var viktigt. Men det var det helt enkelt inte, när vi tänkte efter. Vi försökte titta på bostäder till salu i Roskilde till exempel, och det kändes helt enkelt inte rätt. Vi kände ingenting för det.”

Den vackra omgivningen och inredningen i Stinas sommarhus. Foto: Stina Bothilde Rossen

»Så hyrde vi ett sommarhus och insåg att det vi letade efter var naturen, inte en trädgård. Det är ju väldigt många som pratar om att de saknar en trädgård att släppa ut sina barn i, men det gör inte vi. Överhuvudtaget. Men nu bor vi ju också i vardagsrummet och kan öppna vår bakre trappa, och då är det fyra trappsteg ner till bakgården. Vi saknade inte den där trädgården. Vi saknade naturen. Vi har ju parker och sådant. Men vi saknade havet och skogen”, berättar Stina.

»Det var förresten också en stuga från Landfolk som vi hyrde – den heter Betty Blue och ligger precis som vår vid Sejrøbugten. Det måste ha varit i augusti 2019 under en helg. Och den helgen föll allt bara på plats. Vi kände oss så hemma och så lugna. Och barnen var bara helt… Det var något som gjorde att vi kom hem. Där fann vi den där lugnet som vi nog saknade, men inte riktigt visste var det fanns eller hur vi skulle få tag på det.”

Det skulle kännas som frihet

Efter sjukskrivning på grund av stress och ångest var det särskilt viktigt för Stina att sommarhuset blev en plats där hon kunde få den ro som hon behövde hitta.

»I våra överväganden kring vad jag skulle klara av fanns olika aspekter. Det skulle ju kännas som frihet. Det fanns till exempel den ekonomiska aspekten. Thomas var mycket orolig för att köpet av en sommarstuga skulle binda oss – även med tanke på att jag skulle gå ner i arbetstid. Så det var hela den förnuftiga aspekten av det. Men utöver det tror jag att det faktum att jag hade gått igenom den sjukdomsperioden gav ny kraft åt drömmen om en sommarstuga.”

> Om vi hade flyttat in i ett hus med trädgård skulle vi ju också sluta andas djupt in i magen förr eller senare. Då skulle problemen bara följa med. Vardagen skulle följa med.

Vi frågar Stina hur hon upplever deras familjeliv i sommarhuset, och om det står i kontrast till det liv de lever i Köpenhamn till vardags. Hon lutar huvudet lite och svarar: ”Både och.” ”Det finns helt klart vissa saker som gör att barnen ser fram emot att åka till sommarstugan”, säger hon.

Familjens sommarstuga i Odsherred, ”Huset på Emmasvej”. Är du själv nyfiken på att uppleva huset kan du boka det via Landfolk här. Foto: Stina Bothilde Rossen

»Men jag tror att det handlar mer om stämningen. Jag tror att barnen känner att vi slappnar av mer. På ett annat sätt. Och att vi är mer tillgängliga. De får lite fler ja än nej när vi är i sommarstugan. Ja, gå ut och slå in spikar i en bräda. Det gör du bara. Här hemma hör jag ofta mig själv säga kanske eller strax, jag måste bara. Och det är det mindre av i sommarstugan. Där spelar det lite mindre roll att ett parti Matador tar ett par timmar, för vi ska ju inte göra någonting. På ett sätt är jag mer benägen att säga att allt nog kommer att ordna sig. Jag vet inte varför, för det kan ju inte gå sämre än att det går snett, och då får vi väl lösa det om något händer.”

Man är inte så rädd för att ge barnen en hammare i handen i sommarstugan, för om spiken hamnar helt rakt in är det kanske inte så viktigt?

»Det är en del av det som bidrar till charmen. Det finns ju ändå saker som är spruckna och sånt. Det får gärna vara lite snett.« Enligt Stina bidrar Huset på Emmasvej till att hela den lilla familjen mår bättre. »Det ger en bättre balans. Även om vi älskar den där pulsen som finns här inne i stan, så sover vi lite bättre när vi är i sommarstugan, vi andas lite djupare. Om vi hade flyttat in i ett hus med trädgård, skulle vi ju också sluta andas helt ner i magen förr eller senare. Då skulle problemen och vardagen bara följa med. Så det där med att man kan dra ur kontakten på fredagseftermiddagen, stänga dörren och köra iväg – det är en form av familjemeditation för oss. Att komma till en plats där vi inte har samma förpliktelser.”